Speglingar innehåller essäer om författare (däribland Pär Lagerkvist, Ian McEwan, Orhan Pamuk och J M Coetzee) och om musiker och artister som Ronnie Lane, Highwomen och Nico. Den rymmer dessutom ett par essäer om tv-serier och artiklar om dödsstraffet.
”Teoretiskt är den litterära avspeglingstanken primitiv. Det är alltför enkelt att hävda att en dikt eller en roman avbildar eller speglar ett stycke verklighet, än mer diskutabelt att hävda att ett visst verk bättre speglar verkligheten än ett annat. Ett litterärt verk utgör en språkhandling, och som sådan står det i samma distanseringsförhållande till en omslutande värld som andra litterära språkhandlingar. Att säga att en realistiskt syftande roman är mer verklig än en symbolistisk eller språkupplösande dikt är nonsens. Men inte sällan står våra läsningar och vår dagliga förståelse i konflikt med den teoretiska insikten. Vi läser romaner som om litteraturen inte utgör en självständig räcka i förhållande till andra samhälleliga eller mänskliga räckor, rentav som om de avbildar ett stycke yttre verklighet. Jag vill ändå behålla attributet ’yttre’ för säkerhets skull.” (ur förordet)
Magnus Eriksson är lärare i kritiskt och kreativt skrivande vid Linnéuniversitetet. Han har varit litteratur- och musikkritiker i trettiofem år. Han har tidigare gett ut Porträtt: Essäer om diktare och musiker och Förvrängningar: Essäer om litteratur, musik och det andra på Trolltrumma.