Svensk statsrätt

Sveriges viktigaste grundlag, regeringsformen från 1974, genomgick 2010 flera större ändringar. Det gällde bland annat formerna för regeringsbildning, normprövningen och domstolarnas ställning.

Sedan mitten av 1990-talet, då Sverige gick med i EU samtidigt som Europakonventionen om mänskliga rättigheter blev gällande svensk rätt, har synen på grundlagen och dess funktion successivt kommit att ändras. 1974 års grundlag utgick från att grundlagstexten främst anger spelreglerna för politikens utövande och uppställer vissa för samhällsutvecklingen allmänt centrala principer. Men med åren har en syn på grundlagen som överordnad och även för lagstiftaren bindande rätt kommit att bli allt vanligare. På 2020-talet är detta perspektiv mer aktuellt än någonsin. När svenska lagar inte får strida mot Europarätt är det naturligt att de inte heller får strida mot svensk grundlag.

I denna utförliga lärobok om den svenska statsrätten och särskilt regeringsformen behandlas dess olika kapitel tämligen ingående. Så stora förändringar har skett sedan 1974 att den då dominerande föreställningen om grundlagen som uttryck för icke juridiskt bindande riktlinjer inte längre kan upprätthållas. Detta understryks av på senare år uppmärksammade frågor om regeringsbildning och rättighetsskydd.

Boken riktar sig främst till juridikstudenter, men kan även vara av intresse för statsvetare och allmänt politiskt eller konstitutionellt intresserade läsare.