In Sophie Tottie s recent work re-workings of previous work, text material and leftover products like paint and brush cleaner are incorporated and reused in new work. Tottie s works function as prisms that weigh, measure, and materialize something that seems to belong to an inner, intangible reality but which manifests itself in an outer material and physical existence. The work in AiWHEtL circles around the act of learning, where one main question is not what it is about but how it works. The book includes four texts that discuss Tottie's work from the 1990s up to the present a work that is not a conglomeration of facts and an end point, but which remodels through actions, ongoing contemplation and re-evaluations of what has been said and done.
I Sophie Totties senaste arbeten används omarbetningar av tidigare arbeten, textmaterial och restprodukter som penseltvätt i nya arbeten. Totties konst fungerar som ett slags prismor som väger in, mäter och materialiserar det som kan tyckas tillhöra en inre, opåtaglig verklighet med en yttre materiell och fysisk tillvaro. AiWHEtL utgår från ett lärande där frågan inte är vad något handlar om utan hur det fungerar. Boken innehåller fyra texter som diskuterar Totties arbete från 90-talet till idag ett arbete som inte är ett konglomerat av fakta och en slutpunkt utan något som omdanar i handlingar, pågående betraktande och omprövande av det som gjorts och sagts.